8. jul, 2015

Söndagsmorgon i Bilbao


Mulet, har regnat, lite pölar här och var. Ska man ta tröja? Tar tröja, som dock åker av rätt snart. Inte något tröjväder i Spanien på sommaren, även om det kan skvätta, ljummen luft som tvättats ren och mild av regnet. Vandrar längs med floden , sightseeingbåten tutar förbi, men verkar ganska tom än så länge. Upp på en bro, underbar utsikt mot mäktiga annorlunda Guggenheimmuseet. Ner på andra sidan, strosar längs floden igen. En kyrkklocka dånar mäktigt ut kallelse till mässa, luften ringer, den också
Upp på nästa bro, en hög och framtidsdesignad, över till andra sidan floden igen. Väldigt högt uppe, försöker försiktigt gå fram till broräcket för att ta dagens bild av Guggenheim, men nej.. Höjdrädslan slår till och på löjligt darrande ben överger jag tanken att luta mig mot räcket. Den häftigaste bilden blir aldrig tagen.
Kommer till det fantastiska konstverket utanför Guggenheim, Jeff Koons enorma ”Puppy” täckt av tusentals blommor. Fotograferar den ur alla vinklar. Ur floden stiger nu dramatiska dimmor , konstgjorda, men ändå. Sveper in flodens vatten i sina mystiska slöjor , ackompanjerad av en ensam trumpet som åstadkommer vemodiga melodislingor. Tårarna stiger i ögonen på mig, har alltid varit lättrörd av sorgsen musik.
Vandrar tillbaka efter flodstranden, massor av människor har samlats där nu, kanottävling på gång verkar det som.
Bilbao är en stad för människor, överallt samlas de, i gamla stan igår kväll kunde man se familjer, mormor, föräldrar, barn, som bara finpromenerade genom gatorna, gäng av ”gubbar” som drog från bar till bar, folk som vi, som intog sin middag ute på trottoaren, sopbilar som stannade till i de smala gränderna och samlade in säckar. Staden är otroligt ren och fin och vänlig.
En stad för hundar dessutom, hela tiden lyckliga hundar som promenerar och träffar andra hundar, mattar och hussar som har tid att låta dem leka , och som är duktiga med bajspåsarna.
Jo, en stad att lägga i gilla-högen!