23. aug, 2017

Sommarfröjder

Blossa och jag plockar fram min gamla cykel ur förrådet, och ger oss av på en eftermiddagstur. Solen förgyller sädesfälten, som snart är skördeklara, vinden är varm, men med en anings aning av stål i botten. Sensommar. Eller tidig höst kanske. Syrsorna filar på sina felor, eller vad de nu gör, ljudet fyller hela rymden känns det som. Och jag hör det fortfarande! Check! 
I en dunge i skogen plockar jag fram Blossas apportdummies, som länge legat bortglömda i ett skåp hemma, men nu fått följa med. Blossas bruna blick blir skarp och ivrig när hon sitter och väntar medan jag kastar ut. Väldigt länge sen vi tränade, men hon kastar sig iväg med full energi vid ett viskat kommando. Bär dem stolt till mig, lägger dem i min hand. Varsågod! Tack! Och iväg igen. Hon har inte glömt något av sin gamla träning! Jag skäms över min slöhet när jag ser hennes lyckliga sökande efter apporterna. Hon märker inte ens en skogsvandrare som passerar och häpet tittar efter henne. Hon har viktigare saker att göra! 
Sen cyklar vi sakta hemåt , i eftermiddagens jorddofter, solens milda värme och genom syrsornas orkesterdike.