29. jan, 2018

Liten minnesdagsbetraktelse över oss människor


Händelse 1-Ute med hunden, blir plötsligt antastad av en "dam" som tror sig veta att just jag hör till de förtappade varelser som inte tar upp hundens "lämningar" efter mig.
Hon skriker och skäller och vägrar lyssna på mig när jag förklarar att detta inte är sant på något vis. Jag är alltid utrustad med bajspåsar och försöker vara en god medborgare genom att se till att ingen behöver trampa i min hunds rester. Och detta är faktiskt sant!
Men damen ifråga hör till gruppen "Messersmittar" som tycker sig alltid ha rätt ,veta allt , kunna bestämma vem som är en syndare och dessutom ta sig rätten att skrika och skälla utan anledning.
Händelse 2-en halv dag efter händelse 1.
På ett möte med ca 40-talet människor när plötsligt en mötesdeltagare faller till golvet med ett skrik och slutar andas! På nolltid sitter två människor intill honom, gör bröstkompressioner medan en tredje räknar antalet och en fjärde ringer ambulans. 
När den mycket snabbt kommer har den fallne börjar andas igen, och nu tar proffsen vid. De är underbara, trygga, säkra och allt gick bra till slut.
Dessa två händelser ur det enkla vardagslivet visar så tydligt både varför det så lätt blir hatgrupper, förföljelser och i värsta fall dödande, och också varför det trots allt är så att världen har blivit väldigt mycket bättre sedan jag var liten, och också fortsätter bli det, som man kan se och lära av all statistik.
Låt oss fortsätta stödja de krafter som ser till att vi tar ansvar, räddar varandra och kramar varandra, och låt oss vända ryggen åt "trollen" , även om de kommer i så simpla skepnader som skällande oförskämda tanter. 
Kram på er! Och minns vad som har hänt i historien när trollen fick råda!