21. feb, 2019

Födelsedagsbetraktelse

Bittes Betraktelse om Födelsedagar
Minns mina födelsedagar som liten, de var verkligen minnesvärda. 
Vi var en liten familj, mamma-pappa-barn, bodde i en liten lägenhet och hade ganska lite pengar.
Men jag var ett älskat barn som visserligen inte kunde få alla saker jag möjligen skulle ha önskat, men som fick all den kärlek och omsorg som ett barn nånsin kan behöva. På mina födelsedagar var jag Prinsessan, ibland, som på bilden, hade vi till och med prinsesskalas med guldpapperskronor och svepande kjolar, spelade teater och hade jättekul. 
Man fick önska sin favoritmat, och även när jag så småningom blev allt äldre och det skulle ha varit pinsamt med prinsesskronor, så månades jag om av mor och far på allra bästa sätt.
Så jag älskar födelsedagar, numera försöker jag dock bortse från själva antalet år jag fyller, och bara fokusera på själva myset. Mor och far finns inte längre, men mina söner och sambo känner nog mina underliggande behov av uppmärksamhet och gör sig stora besvär att skämma bort mig. 
Ibland får jag lite dåligt samvete, egentligen är det väl inte så mycket att fira, att man blir allt skrynkligare, men jag kan inte hjälpa att jag blir löjligt glad av uppmärksamheten.
Och nu med FB som hjälp har jag fått ytterligare möjligheter att bli uppmärksammad, vilket jag också blev väldigt mycket av er alla kära vänner igår på min födelsedag.
TACK för att ni hjälper mig att få fortsätta känna mig som ett omhuldat och älskat barn!
PS Det är jag som är prinsessan till vänster på bilden