21. feb, 2021

70 år. tror jag visst att jag var..

Bittes betraktelse över livet-det låter väl märkvärdigt? Men en dag som denna kan man väl få unna sig att vara lite märkvärdig? Here we go!
Sjuttio år-tror jag visst att jag var…eller var det sjutton det stod i visan?
Nåja, inser att det var väldigt länge sedan jag var sjutton, och alldeles nyss jag blev sjuttio. Idag till och med sjuttio plus! Så numera får man säga som min mamma gjorde: -Jag undrar alltid vem den där gamla kärringen i spegeln är-inuti är jag mera sjutton än sjuttio.
Hade egentligen önskat en riktig brakfest på min sjuttioårsdag, efter modell av min vän Heidi som samlade nya och gamla vänner och släktingar och som önskade sig att de skulle bidra med sång, musik, dikter och tal, inte till henne, utan till varandra.
En sån fest ville jag också ha. Men så kom det en pandemi i vägen. Och den har inte flyttat på sig särskilt mycket än.
Det känns faktiskt märkligt att fylla så här många år. När man tänker på det.
Vanligen gör jag nog inte det, förutom när jag som mamma gjorde, tittar ordentligt i spegeln på den där vithåriga damen och bakom henne anar konturer av den jag var en gång. Eller dem jag var, barnet, tonåringen, den unga damen/tjejen, bruden, hustrun, mamman, yrkesmänniskan, hund-och hästfantasten, vännen, släktingen, företagaren. Den blyga osäkra, den spralliga glada teaterapan, den längtande sorgsna, argbiggan, den strama professionella, den varma och kärleksfulla. Alla är vi staplade i varandra, som en rysk docka.
Vet inte hur många fler lager på dockan det blir i framtiden, kanske många, kanske inga, men jag vet att när jag tittar tillbaka på livets alla stigar, vägar och gupp, ibland också uppförsbackar och djupa dalar, så ser jag att jag fått vara en lycklig människa ganska ofta. Kanske har jag också bidragit med något till min familj och till mina medmänniskor-det var i alla fall det som var meningen.
Och stort tack till alla er fina vänner som gladde mig med era hjärtliga födelsedagshälsningar! Det värmde!
Bilderna är av mig själv som drömmande 16-åring och något mer sprallig nästan-sjuttioåring. Så kan det gå...